Turkiet vill helst krossa kurderna

Turkiskt pansar har gått in och börjat operera i grannlandet på jakt efter IS – och kurder, som strider mot IS.

Turkiet inledde en militäroffensiv i nordvästra Syrien i förrgår.

Huvudmålet sägs vara terrorsekten IS som under flera dagar har angripitturkiska städer med raketer. Turkiet pekar också ut IS som ansvarigt för självmordsattacken mot ett bröllop i staden Gaziantep där 50 människor dödades ochnärmare 100 skadades.

Turkiet trappar upp konflikten

I och med att Turkiet kliver in i Syrienkonflikten, som en aktiv stridande part, trappas våldspiralen upp ytterligare i regi­onen.

Så varför gör Turkiet det här nu?

Erdogan vill säkert bekämpa IS, men han har själv sagt att offensiven även är riktad mot stridande syriska kurder. Många turkiska oppositionella och utrikes­politiska bedömare menar att det är dessa som är det huvudsakliga målet för offensiven. IS är snarare en förevändning för att militärt gå in i grannlandet.

Om IS hade varit huvudmålet för den turkiska regimen hade den kunnat visa krafttag mot terrorsekten på hemmaplan. Men Erdogan har med rätta anklagats för att inte ta terrorn på allvar. Attentatet mot bröllopet i Gaziantep var IS femte dåd i Turkiet sedan 2015. Terroristernas försörjningslinjer har länge gått genom landet och journalister som larmar om terror­celler och träningsläger har snarare tystats ner.

Journalister dömdes till fängelse

I maj dömdes journalisten Can Dündar och kollegan Erdem Gül till fängelse för sina avslöjanden om att Turkiet sänt vapen till islamistiska rebeller i Syrien.

Kurderna i Syrien har flyttat fram sina positioner, både militärt och politiskt. Demokratiska unionspartiets, PYD, och deras väpnade gren YPG har varit framgångsrika i kampen mot terroristerna. Det som ger Erdogan skrämselhicka är Rojava, ett område i den kurdiska delen i Syrien som utropat självstyre och som får stöd av Kurdistans arbetarparti, PKK. 

Religion eller nationalism styr

Majoriteten av länderna i Mellan­östern styrs med hjälp av religion eller nationalism. Sådana samhällsbyggen kräver full lojalitet och underkastelse från sina invånare, det är därför som kurderna och andra minoriteter utsatts för utresning och repression. Denna logik har diktatorn Bashar al-Assad och hans far Hafez tillämpat även i Syrien. Kurderna har under många år förbjudits att tala sitt språk, förbjudits att ärva mark. De har inte ens fått fira sina egna högtider.

I Turkiet är var femte medborgare kurd. Skulle kurderna, efter framgångarna i Irak, också stärka sin makt i Syrien så är ledarna i Ankara rädda för att de ska utropa en kurdisk stat.

Den turkiska invasionen av Syrien är inte vägen till fred. Erdogan måste återgå till dialog och förhandlingar. Hittills har våldet bara fött ännu mera våld

Ledare

Prenumerera på Ledarredaktionens nyhetsbrev

Få Sveriges bästa opinionsjournalistik med hjärtat till vänster direkt i din mailbox.

Följ ämnen i artikeln