Två svenska kvinnor dog i terrorattentaten i Bryssel den 22 mars. Nu verkar det stå klart att två män med kopplingar till Sverige var medlemmar i den terrorcell som utförde dåden.
Svensken Osama Krayem, 23, greps i fredags och är nu åtalad. Polisen tror att Krayem var med vid sprängdådet mot tunnelbanan och att han bar en likadan ryggsäck som självmordsbombaren
Bara dagar före Brysseldåden sköts Mohamed Belkaid, 35, ihjäl av belgisk polis. Han tros ha varit befälhavare för den terrorcell som genomförde attackerna i Paris och senare i Bryssel. Belkaid bodde under tre år i Märsta norr om Stockholm, men var algerisk medborgare.
Krayem och Belkaid är obehagliga påminnelser om hur internationell jihadismen har blivit - och hur starka kopplingarna är till Sverige. Jihadistiska grupper har länge lyckats värva personer från västvärlden för strider i Mellanöstern, både Krayem och Belkaid hade tidigare rest till Syrien. De senaste terrordåden i Europa visar på den fara de utgör när de återvänder. De är då inte bara ideologiskt motiverade att slå till mot mål i väst, i många fall har de också kunskap, nätverk och resurser.
I Sverige har dock hotet från den våldsbejakande jihadismen länge tonats ned. När Magnus Ranstorp och Josefine Dos Santos på Försvarshögskolan år 2009 varnade för ökande radikalisering i stadsdelen Rosengård i Malmö möttes deras studie av massiv kritik.
Om man i dag läser om rapporten ser man dock hur förutseende forskarna var. Bland annat poängterade de vikten av att stat och kommun kommer överens om vem som ska ansvara för det förebyggande arbetet. De föreslog även en helpdesk och att religiösa föreningar som söker om bidrag ska granskas hårdare. När Sverige de senaste åren senfärdigt och yrvaket har börjat arbeta mot radikalisering står just de åtgärderna högt på listan.
Fortfarande går dock arbetet långsamt. Länge vägrade exempelvis politikerna i Malmö att upprätta en lokal handlingsplan och tillsätta en lokal samordnare mot våldsbejakande extremism. Först i december i fjol kröp kommunledningen till korset och ändrade sig.
När det islamistiska våldet relativiseras sägs det ofta att högerextremisterna är farligare eftersom de har utfört de flesta extremistiska mord i Sverige de senaste decennierna.
Den inställningen kräver inte bara att man blundar för att den bomb som Taimour Abdulwahab lät utlösa invid Drottninggatan i Stockholm 2010 hade kapacitet att döda uppemot 40 personer. Eller för de tre svenskar som dödats i terrordåd i Paris och Bryssel de senaste månaderna.
Framförallt måste man blunda för alla de civila som svenska jihadister sannolikt har mördat, torterat och våldtagit nere i Mellanöstern.
Det är terroristerna själva bär som ansvaret för dessa vidriga dåd. Men sett i backspegeln är det svårt att undgå att fundera över hur många av jihadisternas offer som skulle ha kunnat räddas om samhället hade agerat tidigare och mer resolut mot radikaliseringen.
Osama Krayem växte för övrigt upp i just Rosengård.
Läs också: Jihadisternas terror hotar även Sverige
Följ Expressen Ledare på Facebook för tips om fler ledare och krönikor.