Patrik Kronqvist
”Här blåser aldrig vindarna, här stänger ingen grindarna,” sjöng Nick Borgen i Melodifestivalen 1997. Tyvärr börjar ”World Wide Web” bli en allt sämre beskrivning av internet.
USA:s president Donald Trump ställde i helgen ett ultimatum till den kinesiska nätjätten ByteDance. Sälj den amerikanska delen av videoappen Tiktok inom 45 dagar – annars förbjuds tjänsten i USA.
Vid en snabb anblick ter sig Tiktok harmlöst. De mestadels unga användarna delar 15-sekunders klipp där de dansar, läppsynkar och drar skämt.
Den amerikanska regeringen är dock rädd för att kinesiska myndigheter ska kunna komma åt användardatan. Och man behöver knappast vara paranoid för att oroa sig över vad den kinesiska staten – världsledande på övervakning och ansiktsigenkänning – skulle kunna utvinna för information ur alla miljardtals klipp i appen.
Men gissningsvis handlar det delvis även om snöd industripolitik från amerikansk sida. Användardata är det nya guldet och Tiktok är den första tjänsten som på allvar har kunnat utmana Facebooks dominans på sociala medier i västvärlden – hittills har appen laddats ned över två miljarder gånger. Om Trump nu inte bara snackat om Tiktok kommer en stor del av kontona att hamna under amerikansk kontroll. Hotet om förbud torde dessutom innebära att priset sjunker för Microsoft, den troliga köparen.
Den framtvingade styckningen av Tiktok är bara ett av flera tecken på att USA har intagit en tuffare hållning mot kinesiska nätbolag. Efter hårda påtryckningar från Washington sålde det kinesiska företaget Kunlun tidigare i år den populära HBTQ-appen Grindr till amerikanska ägare. Den kinesiska meddelande-appen Wechat ryktas stå näst på tur för åtgärder. Svartlistningen av mobiltillverkaren Huawei följer delvis samma mönster.
Agerandet vittnar om en förändrad inställning i USA till Kina. Länge lät man kinesiska teknikbolag etablera sig i USA, trots att den väldiga marknaden i Kina var stängd för amerikanska tjänster som Facebook och Twitter. Förhoppningen var att Kina skulle öppna sig med tiden. Nu verkar USA dock ha tröttnat på att amerikanska bolag tvingas konkurrera med kinesiska bolag som har vuxit sig starka på den skyddade hemmamarknaden.
I stället för att försöka riva den kinesiska nätmuren bygger man en egen.
USA:s handlande vittnar även om en förändrad inställning till internet i sig. När nätet var ungt fanns en utopisk syn på den nya tekniken. Den skulle göra att världens folk kom närmare varandra, att censur blev omöjligt och diktaturer historia.
Men snart stod det klart att tekniken lika gärna kunde användas av regimer som ville övervaka demokratiaktivister. Det kinesiska kommunistpartiet byggde en nationell brandvägg som möjliggjorde censur och ifjol började Vladimir Putin att dra upp planerna för ett ryskt internet.
Västvärlden har alltid stått för en friare syn på nätet – åtminstone i högtidstalen. Men när även USA börjar förbjuda appar närmar man sig i praktiken den kinesiska positionen, även om man har goda skäl. I stället för att försöka riva den kinesiska nätmuren bygger amerikanerna en egen. Därmed kan man skönja konturerna av ett mer regionalt internet.
De digitala avstånden kan rentav börja växa – om Wechat stängs i USA blir det betydligt svårare för den kinesiska diasporan att kommunicera med familj och vänner.
Kanske är det dags att ta bort det första W:et i World Wide Web.